Hur framställs rostfritt
•
Rostfria stål är en stor produktgrupp med varierande egenskaper med den gemensamma nämnaren, ett högt innehåll av krom (Cr). Kromet gör att stålet går från att vara en normal, aktiv legering till att vara en effektiv passiverbar legering med avsevärt bättre korrosionsegenskaper.
Rostfria stål är stål med en tillsats av krom om 10,5 % eller mer. Kromet bildar med tillgång till syre ett mycket tunt lager, ett passivt skikt, av kromoxid som skyddar stålet mot korrosionsangrepp. Skadas det passiva skiktet, till exempel genom mekanisk åverkan, återbildas det snabbt i miljöer där syre är närvarande. Även mycket låga halter av syre är tillräckliga för att det passiva skiktet ska återbildas vid en skada.
Styrkan hos det passiva skiktet, d v s korrosionsresistansen, ökar snabbt med ökat krominnehåll upp till cirka 20 procent. Ytterligare förbättring av stålets korrosionsegenskaper erhålls med tillsatser av legeringsämnen som nickel, molybden, koppar och kväve. Förutom olika egenskaper med
•
HUR TILLVERKAS ROSTFRITT STÅL?
HUR TILLVERKAS ROSTFRITT STÅL?
Rostfritt stål är känt för utmärkt korrosionsbeständighet. Det är en integrerad del av det moderna livet och används i en rad applikationer, inklusive tung industri, arkitektur, fordonstillverkning, kirurgi och tandvård.
Vill du ha offert? Skicka e-post till:andy@yizengpipe.com
Fram till 1950- och 1960-talen, då AOD (argon oxygen decarburization) och VOD (vakuumsyredekarburisering) utvecklats, var processerna för att producera rostfritt stål långsamma och dyra. Dessa två utvecklingar revolutionerade dock rostfri ståltillverkning och minskade avsevärt råvarukostnaderna, ökad produktivitet och förbättrad kvalitet. Detta ledde till en dramatisk tillväxt av ståltillverkningen från 1970-talet fram till nutid.
Hur tillverkas rostfritt stål?
Råvaror
Rostfritt stål är en järnlegering med tillsatta element som krom, nickel, kisel, mangan, kväve och kol. Den slutliga legeringens egenskaper kan finjusteras genom att ändra
•
Rostfritt stål
Rostfritt stål är en järnlegering, med minst 10,5 % krom (enligt EN 10088) som ofta har god motståndskraft mot korrosion (rost) och andra kemiska angrepp[1][2].
Allmänt
[redigera | redigera wikitext]Rostfritt stål korroderar mycket långsammare än kolstål tack vare att det legerats med krom. När kromhalten överstiger cirka 11 % bildas en tunn, passiv hinna som skyddar det underliggande stålet mot vidare oxidation. Ytskiktet består av kromoxid som är bara 20–30 Å tjockt. Om stålets yta skadas, återbildas ytskiktet mycket snabbt förutsatt att det finns syre tillgängligt i omgivningen. Den kemiska motståndskraften i rostfritt stål ökar med stigande kromhalt, men den ökar även med minskande kolhalt, varför rostfria stål bör ha en kolhalt under 0,25 %. En allmänt förekommande missuppfattning om rostfritt stål är att det inte rostar överhuvudtaget men det gör det i många miljöer. Det finns rostfria stål som kallas rosttröga stål eftersom ko