Hur börjar ett hjärta
•
Hjärtat – livets motor
När hjärtat slutar slå tar livet slut – och därför förknippas också hjärtat med känslor och kärlek.
Hjärtan finns hos alla djurgrupper. Hos människan och andra ryggradsdjur är hjärtat en ihålig muskel som sammandras regelbundet. Sammandragningarna driver blodet genom blodkärlen, det vill säga det system som blodet strömmar genom i kroppen.
Hjärtat börjar utvecklas redan i ett tidigt skede, när människoembryot är bara tre veckor gammalt. Fyra veckor senare har embryot ett hjärta som liknar en fullvuxen människas.
Hjärtat pumpar år efter år, utan pauser och automatiskt - man kan inte med sin vilja påverka hur hjärtat slår. Men du har säkert märkt att ditt hjärta kan slå på olika sätt. I vila slår hjärtat 60-75 slag i minuten. Anstränger du dig börjar hjärtat slå snabbare och kan hos en ung människa öka till 200 slag i minuten. Blir du rädd tar hjärtat kanske ett jätteskutt.
När hjärtat slår skapar det en tryckvåg genom kroppen som kallas puls. Pulsen uppstå
•
Fostrets hjärta börjar slå under den femte graviditetsveckan. I början slår hjärtat med 80 – 85 slag per minut. Under de följande 4 veckorna ökar hjärtfrekvensen med cirka 3 slag per dag, för att i den nionde graviditetsveckan ligga mellan 155 och 195 slag per minut.
Fostrets genomsnittliga basalfrekvens blir successivt lägre med stigande graviditetslängd. Detta sker på grund av nervsystemets tilltagande mognad och att balansen mellan sympatikus och parasympatikus skiftar.
Basal hjärtfrekvens är den genomsnittliga hjärtfrekvensen, där accelerationer och decelerationer inte är inräknade. Den ska bedömas mellan kontraktioner under en period på minst 10 minuter. I fullgången tid är normal basalhjärtfrekvens mellan 110 och 160 slag per minut. Före vecka 34 är normal hjärtfrekvens 120-160 slag per minut. Barnets hjärtfrekvens styrs av det autonoma nervsystemet, där sympatikus ökar och parasympatikus sänker basalfrekvensen. Fostret strävar efter att upprätthålla en jämn och stabil
•
Hjärtat har en egen ”hjärna”
– Denna ”mini-hjärna” har en nyckelroll i att upprätthålla och kontrollera hjärtrytmen, på liknande sätt som hjärnan reglerar vissa rytmiska funktioner som rörelse och andning, förklarar Konstantinos Ampatzis, senior forskare och docent vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet, som lett studien.
Forskarna identifierade flera typer av nervceller i hjärtat som har olika funktioner, bland annat en liten grupp nervceller med pacemaker-egenskaper. Fyndet utmanar den nuvarande synen på hur hjärtrytmen styrs, något som kan få klinisk betydelse.
Liknar det mänskliga hjärtat
– Vi blev förvånade över hur komplext nervsystemet inuti hjärtat är. En bättre förståelse av detta system kan leda till nya insikter om hjärtsjukdomar och bidra till utvecklingen av nya behandlingar för till exempel arytmier, säger Konstantinos Ampatzis.
Studien gjordes på zebrafiskar, en djurmodell som uppvisar stora likheter med människans hjärtrytm och öve