Hur är idrotten i
•
Svensk idrott
Det svenska föreningslivet
Svensk idrott har över 3,1 miljoner medlemmar, cirka 650 000 ideella ledare och runt 20 000 föreningar. Över 70 specialidrottsförbund organiserar fler än 250 olika idrotter. Drygt två tredjedelar, 65 procent, av alla barn mellan 6 och 12 år tränar och tävlar i minst en föreningsidrott. Ungefär lika många flickor som pojkar är föreningsaktiva.
Svensk idrott är en traditionell demokratisk folkrörelse. Basen är människor som sluter sig samman i självständiga föreningar och betalar medlemsavgift. Det gör RF till en ideell förening. Föreningarna är samlade i så kallade specialidrottsförbund, huvudsakligen organiserade utifrån olika idrotter.
Riksidrottsförbundet är idrottsrörelsens huvudorganisation. Specialidrottsförbunden är medlemmar i Riksidrottsförbund
•
Fysisk aktivitet
År 2016 presenterade Centrum för idrottsforskning en rapport om barn och ungdomars fysiska aktivitet. Lite rörelse, mycket stillasittande och många timmar framför skärmar kännetecknar många barn och ungdomars liv, visar rapporten.
För att få positiva hälsoeffekter bör unga ägna minst 60 minuter per dag åt pulshöjande motion och träning, enligt rekommendationer från den svenska läkarkåren. I det ingår allt från att cykla till skolan, lek på raster till tävlingsidrott på fritiden. Men endast 44 procent av pojkarna och 22 procent av flickorna når den rekommendationen, enligt den första stora nationella studie som använt rörelsemätare (accelerometer). Det är ett resultat som bekräftar vad tidigare studier befarat.
Gymnasieflickor minst aktiva
Mest aktiva i studien var de yngsta pojkarna (årskurs 5). Minst aktiva var flickorna på gymnasiet (årskurs 2). Så få som 14 procent rörde sig tillräckligt i den gruppen. Gymnasieeleverna tillbringade dessutom närmare 80 proc
•
Vad vill vi med ”Social förändring genom idrott”?
Idrotten förenar, skapar gemenskap och tillhörighet. I Sverige är idrottsrörelsen landets största folkrörelse och globalt är idrott en viktig del av många samhällen. Idrott kan engagera och inspirera personer och en stark idrottsrörelse som är inkluderande, jämlik och jämställd kan bidra till positiv social förändring. Samtidigt kan idrotten skapa en unik plattform där samhällets mest angelägna utmaningar som till exempel folkhälsa, segregation, klimatförändring, ojämställdhet och ojämlikhet kan adresseras.
Sedan 2015 har Postkodstiftelsen finansierat projekt i skärningspunkten mellan idrott och samhällsförändring. Dessa projekt adresserar en rad olika samhällsutmaningar, från att öka social inkludering till att utbilda barn och unga om sina rättigheter.
Vad är ’social förändring genom idrott’?
Vi definierar social förändring genom idrott som det medvetna användandet av idrott och fysisk aktivitet för att åstadko