Hur länge växer kräftor
•
Har du koll på dessa fakta om kräftor? Det är kräfttider nu och svenskarna bullar upp med dessa mörkröda (eller ljusrosa) delikatesser runt om i landet. Vi har samlat en massa spännade information om kräftor. Visste du det här?
Kräftor
Kräftor avser ofta sötvattenskräftor, såsom flodkräftor och signalkräftor, men ordet används även för havskräftor, som egentligen är en annan art, närmare besläktad med hummer. Här har vi framför allt samlat fakta om sötvattenskräftor, även om havskräftorna får vara med på ett hörn. Läs gärna också vår arikel om den populära kräftskivan.
Fakta om kräftor
Här har vi nu samlat en rad intressanta fakta om kräftor. Som källor har vi bland annat använt SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) och Havs- och vattenmyndigheten, men även Wikipedia. Håll till godo!
1. Kräftor lever i sötvatten
Kräftor (Astacidae, Cambaridae och Parastacidae) är sötvattenslevande kräftdjur i gruppen storkräftor, i ordningen tiofotade kräftdjur. Men lever inte havskräft
•
Eftersom jag funnit att det inte finns så mycket fakta om kräftor på internet så får nu alla "kräftbitna" här lite allmän information om kräftor. Mina källor finns längst ner på sidan om någon skulle vilja fördjupa sig i ämnet ytterligare.
Historia
Vissa anser att kräftorna har funnits i Sverige i mer än 9000 år men det finns ingen litteratur som nämner något om dem förrän på 1500-talet. Våra Svenska kungar från den tiden och framåt verkar ha uppskattat kräftor som mat, medan t.ex. Linne´ inte ansåg att dom överhuvudtaget var tjänliga som mat. Sverige drabbades av kräftpest redan 1907 i Mälaren, och pesten spred sig bland flodkräftorna sedan neråt landet. Första importen från Nordamerika av dom pesttåliga signalkräftorna skedde redan 1960, men det dröjde in på 70-talet innan dom planterades ut i någon större omfattning. Gotland och Öland har fortfarande flodkräftbestånd och har därför förbud mot att plantera in signalkräftor som är bärare av peste
•
I Sverige finns det två arter sötvattenkräftor – den inhemska flodkräftan, Astacus astacus, och den inplanterade signalkräftan, Pacifastacus leniusculus.
Allätare
Både flodkräftan och signalkräftan är i det närmaste allätare och lever på grunt vatten där de gräver djupa hålor bland rötter och stenar. De kan bli upp till 20 cm långa och lever i 5–20 år. Utseendemässigt är de mycket lika varandra men skiljer sig åt bland annat genom signalkräftans ljusa fläckar i ”tumgreppet” och en rad med små taggar mellan huvud och ryggsköld. Flodkräftan finns i södra Sverige och längs Norrlandskusten ända upp till finska gränsen. Signalkräftan finns främst söder om Dalälven och endast på ett fåtal platser längre norr.
Nyckelarter i vattendrag och sjöar
Sötvattenkräftor räknas till nyckelarter i vattendrag och sjöar vilket innebär att de fyller en viktig funktion för andra arters överlevnads. Många rovdjur, till exempel mink, abborre och ål, äter kräftor. Kräftorna håller också vegetationen ne