Hur blir månen till
•
Månen
| Månen | |
| Beteckningar | |
|---|---|
| Alternativnamn | Luna |
| Omloppsbana | |
| Apoapsis | 405 696 km 0,0027 AE |
| Periapsis | 363 104 km 0,0024 AE |
| Banmedelradie | 384 400 km 0,00255 AE |
| Excentricitet | 0,0554 |
| Siderisk omloppstid | 27,32166155 dygn |
| Synodisk omloppstid | 29,53 dygn [1] |
| Medelomloppshastighet | 0,968–1,082 km/s Medelvärde: 1,022 km/s |
| Inklination | 18,30°–28,60° mot jordens ekvatorsplan 5,145° mot ekliptikan[1] |
| Måne till | Jorden |
| Fysikaliska data | |
| Avplattning | 0,0012 [1] |
| Medelradie | 1 737,4 km [1] |
| Ekvatorradie | 1 738,1 km [1] |
| Polradie | 1 736,0 km [1] |
| Area | 3,793 × 107 km² |
| Volym | 2,1968 × 1010 km³[1] |
| Massa | 0,07346 × 1024 kg (1,23 % av jordens massa)[1] |
| Medeldensitet | 3 344 kg/m³[1] |
| Ytgravitation (ekvatorn) | 1,62 m/s²[1] |
| Flykthastighet | 2,38 km/s |
| Axellutning | 1,5424° |
| Albedo | 0,12 |
| Yttemperatur | Min: 40 K (–233 °C) Medel: 250 K (–23 °C) Max: 396 K (123 °C) |
| • Detta innebär att månen förskjuts på himlen med i genomsnitt en knapp timme om dagen. Som frågeställaren noterat sker dock denna förskjutning inte jämnt, utan med kraftiga variationer. Orsaken är en rad asymmetrier, såväl i månens och jordens rörelser som i betraktarens placering. Månens bana följer inte jordens lutning, utan har en egen. Den rör sig upp till 28° norr respektive söder om ekvatorn. Såväl månen som jorden rör sig också i elliptiska banor vilket innebär att både deras hastigheter och inbördes avstånd varierar. Dessa faktorer samverkar på ett intrikat sätt, så att månen sedd från jorden får lite varierande hastighet och riktning över himlen, och därmed också varierande upp- och nedgångstider vid horisonten. Effekten en viss dag blir helt olika på olika platser på jorden. Variationerna är mer markanta långt från ekvatorn, till exempel i Sverige. Det beror på att månen stiger och sjunker rakare mot horisonten nära ekvatorn, och i snävare vinkel hos oss. /Markus Janson • Månen rör sig cirka 13 grader österut varje dag, jämfört med den bakomliggande stjärnhimlen. Detta för med sig att månen går upp cirka 50 minuter senare dag för dag. Men detta kan variera under året, eftersom månen inte rör sig med en konstant hastighet och eftersom att månens omloppsbana är vinklad cirka fem grader jämfört med jordens. På norra halvklotet varierar tidsskillnaden mest i mars. Det beror på att vinkeln mellan månens omloppsbana och jordens horisont är som brantast då. I september är vinkeln mindre och tidsskillnaden när månen går upp en dag, jämfört med en annan, blir mindre. Den fas som månen befinner sig i kan också säga oss något om vilken tid månen går upp. Det beror på att månens fas är ett resultat av vinkeln i förhållande till solen. Fullmånen, som inträffar när månen befinner sig 180 grader bort från solen, går upp när solen går ner i väster. När månen befinner sig i första kvarteret, 90 grader bort från solen, kommer den att gå upp över
| |