Hur äter en blåsört
•
Om Utricularia och Utricularia graminifolia
Utricularia
Utricularia, allmänt och gemensamt kallad blåsört, är ett släkte av köttätande växter bestående av cirka 233 arter (exakta räkningar skiljer sig baserat på klassificeringsutlåtanden; en publikation från 2001 listar 215 arter). De förekommer i sötvatten och våt jord som terrestra eller vattenlevande arter över alla kontinenter utom antarktis. Utricularia odlas för sina blommor, som ofta jämförs med de av lejongap och orkidéer, särskilt bland köttätande växtentusiaster.
Alla Utricularia är köttätande och fångar små organismer med hjälp av blåsliknande fällor. Landlevande arter tenderar att ha små fällor som livnär sig på små byten som t.ex protozoer och hjuldjur simma i vattenmättad jord. Fällorna kan variera i storlek från 0.02 till 1.2 cm (0.008 till 0.5 tum). Vattenlevande arter, som t.ex U. vulgaris (vanlig blåsört), har
•
BRÄNNA brän3a2, v. -er, brände, bränt, bränd; o. BRÄNNAS brän3as2, v. dep. bränns (sällan brännes), brändes, bränts. vbalsbst. -ANDE, -ELSE (†, Linc.(1640; under ustio)), -ERI (se d. o.), -ING (jfr BRÄNNING); jfr BRÄNN,BRÄNNARE.
Etymologi
[fsv. bränna, motsv. d. brænde, isl. brenna, got. brannjan, mnt. bernen, t. brennen, feng. bærnan (eng. burn); kausativum till BRINNA(jfr dock II). Jfr BRAND, BRÄNNA, sbst.,BRÄNSLE]
Översikt
Öfversikt af betydelserna.
I. påverka l. förstöra medelst eld l. hetta. 1) bränna upp. 2) förbruka till uppvärmning l. belysning. 3) bereda l. tillverka ngt medelst eld l. hetta. 4) behandla med glödhett verktyg l. dyl. 5) tillfoga skada l. smärta medelst eld l. hetta, sveda. 6) i bollek träffa ngn med bollen. 7) i abs. anv.: hetta. 8) dep.
II. brinna. 1) eg. 2) bildl. 3) landt.
III. om vågsvall l. bränningar.
I. påverka l. förstöra (ngt) medelst eld l. hetta.
1) låta (ngt) förtäras af eld, låta (ngt) gå upp i lågor, förstöra l
•
Bergbräken
Bergbräken (Oreopteris limbosperma) är en växtart i familjen Thelypteridaceae.
Bergenia (Bergenia crassifolia) är en växtart i familjen stenbräckeväxter som förekommer naturligt i sydöstra Sibirien, Mongoliet, norra Kina och norra Korea. Arten är en vanlig trädgårdsväxt i Sverige. Vissa botaniker anser att arten hjärtbergenia (B. cordifolia) bör föras till denna art.
Svartbräken (Asplenium trichomanes) är en ormbunksväxt. Den har tidigare även kallats bergspring.
Hela Asplenium-släktet utmärks av långsträckta sporgömmesamlingar och ett långsträckt indusium, som sitter fäst med hela sin ena kant på den sida, som är vänd ifrån bladflikens eller småbladets mittnerv. Släktet är en av de största bland ormbunksväxterna och även i Sverige skiljer sig dessa arter mer inbördes, än exempelvis lundbräknarna (Dryopteris) gör.
En av de enklaste till bladformen är svartbräken. Den är enkelt parbladig och med obetydligt tandade småblad. Den växer näst