Hospice hur lång
•
Palliativ vård - Översikt
Vård i livets slut är centralt i palliativ vård och innebär lindrande vård för de svårast sjuka och döende. Palliativ vård har en tidig fas som ofta är lång och en kort sen fas.
Omvårdnad och medicinska åtgärder i palliativ vård
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är palliativ vård ett förhållningssätt för bästa möjliga livskvalitet i samband med livshotande sjukdom. Palliativ vård förebygger och lindrar lidande genom att tidigt upptäcka, bedöma och behandla smärta och andra plågsamma symtom.
Kvalitetsindikatorer och kvalitetsregister
För att förbättra den palliativa vårdens kvalitet och jämlikhet bör enheter som vårdar patienter i livets slutskede använda fastställda kvalitetsindikatorer och följa utvecklingen av dessa [6].
Dödsfall
Enligt svensk lag är en person död när hjärnan oåterkalleligen upphört att fungera (1987:269). Att fastställa när döden har inträtt är en läkaruppgift och kan göras med hjälp av indirekta elle
•
Närstående vid livets slut
Att vara närstående till någon med obotlig cancer är svårt på så många sätt.
Man sörjer över den närståendes sjukdom och annalkande död. Det kan finnas oro över hur livet ska bli sedan, när den sjuke har dött.
Det kan vara jobbigt att någon man tycker om oroar sig och kanske lider, och inför den förestående förlusten.
Det kan finnas funderingar kring hur sjukdomen kommer att yttra sig när den fortskrider, och över om man själv kommer att klara av att möta den sjukes försämring.
En del undrar om de kommer att räcka till för att trösta och stödja den som är sjuk.
Väcker skuldkänslor
Inte sällan väcker de här funderingarna skuldkänslor för att man tänker på sig själv. Andra vanliga tankar gäller vad som egentligen händer när någon dör? De flesta av oss är ovana vid döden.
Vi vet att vi ska dö, men vanligtvis känns det inte riktigt verkligt. I det moderna samhället kommer människor sällan i närkontakt med döden och döendet.
Samtidigt som den närståe
•
När döden är nära
Symtombilden i livets slutskede är ofta relativt lika och stereotyp oavsett vilken eller vilka sjukdomar som är bakomliggande. Smärta, dyspné, illamående ångest och konfusion dominerar. Som tidigare beskrivits blir smärta ett allt vanligare symtom ju senare i livet patienten befinner sig. Ångest och konfusion är viktigt att uppmärksamma och särskilja då behandlingen skiljer sig åt.
Många patienter beskriver en rädsla för livets slut och de hotfulla symtom man föreställer sig. Det är viktigt att beskriva för patient och närstående att det finns god och etablerad symtomlindring att få, men också biverkningar i form av trötthet, kanske kognitiv påverkan och sedering.
För att på bästa sätt följa symtombilden hos en patient som kanske inte längre är helt vaken är stan