Hur länge existerade
•
Från stenålder till nutid
I Skandinavien har människor bott och levt i nästan 15 000 år och varje generation har lämnat spår efter sig. I modern arkeologisk forskning delas mänsklighetens historia in i olika tidsperioder.
Mänsklighetens historia är lång. Arkeologens jobb är att studera och tolka de föremål, fragment och strukturer som finns kvar från det förflutna och sätta in dem i ett sammanhang. Arkeologen sysslar oftast med materiella lämningar från skriftlösa samhällen men arbetar även med material från områden där historiska källor finns.
Äldst är stenåldern (ca 13000–1700 f Kr), följd av bronsåldern (1700–500 f Kr) och yngst är järnåldern (500 f Kr–1050 e Kr). Det historiska skedet omfattar medeltiden (1050–1500 e Kr) och den period som ibland kallas för nyare tid (1500 e Kr–nutid).
Att det förhistoriska skedet delas in i sten-, brons- och järnålder antyder den materiella kulturens betydelse för hur vi betraktar vår värld och organiserar den. Genom att studera materiell k
•
Big bang är en av astronomernas förklaringar till hur universum kan ha uppstått. Det är tanken att det universum vi ser omkring oss tog form från en mycket tätare hop av materia för sisådär 13,8 miljarder år sedan. Detta expanderade och sträckte ut sig för att bli så stort som det är just nu, eller nu, eller nu, för universum expanderar fortfarande.
Vad som fanns innan Big bang är det ingen som riktigt vet och det är idag omöjligt att se längre tillbaka i tiden än till precis efter att univerum bildades. Därför kommer mycket av det vi förstår om Big Bang från matematiska formler och modeller. Det går exempelvis att mäta att universum expanderar genom att studera olika galaxer och deras förhållande till varandra sträckt över tid. Det går också att se att expansionen sker i alla riktningar och samtidigt svalnar
•
Fynd av fossil gör att forskare idag tror att det fanns bakterieliknande mikroorganismer redan för 3,5 miljarder år sedan, alltså ganska tidigt i jordens historia. För cirka 2,5 miljarder år sedan fanns mikroorganismer (cyanobakterier) som producerade syre. I slutet av prekambrium utvecklades i haven och andra vattensamlingar de första flercelliga djuren, växterna (alger) och svamparna.
Från hav till land
Vid början av kambrium hade livet i haven en explosionsartad utveckling. Från silur finns fossil av djur och växter som levde på land, ett stort steg i livets utveckling. Under devon utvecklades hos växterna en mängd olika växtgrupper som bildade skogar och andra växtmiljöer som täckte stora delar av kontinenterna. Devon är också fiskarnas tid. En rad nya fiskgrupper utvecklas. Insekter och groddjur är nya djurgrupper som med säkerhet fanns under devon, kanske redan under silur.
Reptilerna dyker upp
Under karbonperioden var klimatet fuktigt och stora sumpskogar bredde ut sig. D