Hur länge är dehydrerade
•
När kroppen gör av med mer vätska än vad du tillför den kan du drabbas av vätskebrist eller uttorkning. Om du har vätskebrist kan du känna dig törstig, torr i munnen och bli trött. Du kan också kissa mindre och få mörkfärgad urin. Vid kraftig uttorkning drabbas du av hög puls, förvirring och kan förlora medvetandet.
Ge vätska omedelbart
En person som har vätskebrist ska dricka något på en gång. Det är bra att undvika mycket söta drycker och lightdrycker, eftersom dessa kan ge diarré som kan göra att du blir mer uttorkad.
Vid magsjuka är det bra att dricka lite och ofta, även om det kan vara svårt att dricka mellan kräkningarna. Du kan pröva med vatten eller te, eller särskild vätskeersättning som finns att köpa på apotek. Vätskeersättning innehåller salter och socker.
Hjälp särskilt känsliga
Var uppmärksam på om närstående blir påverkade av att det är varmt. Tänk på att barn kan ha svårare att känna törst. De kan därför behöva hjälp att få i sig tillräckligt med vätska un
•
Vätskeersättning
Medicinskt granskad
Kräkningar, diarré och hög feber är tillstånd som kan ge uttorkning. Äldre och små barn är särskilt känsliga. Om kroppen förlorar mycket vätska kan det behövas vätskeersättning, en särskild lösning som innehåller salt och socker. Här finns råd om vad du kan göra själv för att förhindra vätskebrist och uttorkning.
Symtom på vätskebrist
Vätskebrist innebär att du förlorar mer vätska än du får i dig, vilket kan leda till uttorkning (dehydrering). Det kan hända om du får kraftig diarre och kräkningar eller hög feber. Tecken på vätskebrist som kan leda till uttorkning är till exempel:
att du inte kissar eller kissar små mängder
att urinen är mörk och koncentrerad
att blöjbarn har torra blöjor i mer än tre timmar, eller ovanligt lätta blöjor
att du känner dig trött och sömnig
att du är torr i munnen och svalget
att du är mycket törstig
att barn gråter utan tårar
att du får yrsel
Exempel på tillstånd med risk för vä
•
Sluta klunka – du dricker inte för lite vatten
Livsfarlig vattenbrist
Generellt har friska vuxna en ganska stor slarvtolerans när det gäller vatten – vi kan få i oss lite för mycket eller för lite utan att det är medicinskt farligt. Men på senare år har det kommit rapporter som tyder på att det kan vara skadligt att gå törstig ofta eller länge, berättar Rafael Krmar. Studier har visat att hormonerna som utsöndras vid törst kan påverka celler negativt och hypotesen är att det skulle vara dåligt för kroppen om dessa hormonnivåer förblir höga under lång tid.
– Oftast dricker man ju när man är törstig. Men i regioner där det inte finns fri tillgång på rent vatten kan det här bli ett allvarligt problem, inte minst när temperaturen i världen stiger, säger Rafael Krmar.
Vätskebrist har också visat sig ligga bakom utveckling av en typ av njursjukdom bland unga jordbruksarbetare i Centralamerika och Mexiko. Teorierna har varit många om vad som har fått dessa i övrigt friska männ