Hur har slöjden påverkat
•
Den könssegregerade slöjden
Denna veckotext är lite längre än vanligt. Texten utgörs av en något omarbetad version av diskussionskapitlet i Sara Erkstam och Agnes Olson examensarbete inom ämneslärarprogrammet. Slöjdlärarportalen uppfattar att det råder brist på bra och lättillgängliga texter om slöjd och genus, exempelvis som underlag för seminarier i lärarutbildningen eller som diskussionsunderlag bland verksamma slöjdlärare. Därför publicerar vi här, med Sara och Agnes tillåtelse och hjälp med omarbetningen, en text i syfte att utgöra underlag för reflektion och diskussion om slöjd, slöjdämnet och slöjdundervisning i relation till genus.
Text av: Sara Erkstam och Agnes Olson
Utifrån den forskning och litteratur vi tagit del av i arbetet med vårt examensarbete går det att urskilja att det fortfarande finns en uppdelning utifrån genus i den svenska skolslöjden. Hur uppdelningen ter sig idag skiljer sig från det historiska perspektivets explicita uppdelning i läroplan
•
ANNELIE HOLMBERG
Vad gjorde du i slöjden? Berätta ditt slöjdminne! Alla som har en grytlapp eller smörkniv från skolslöjden får gärna skicka in den till Nordiska museets utställning! Så löd en uppmaning i ett pressmeddelande från Nordiska Museet i Stockholm inför en utställning om skolslöjd år 2012. Budskapet spreds via radio, tidningar och i riktade förfrågningar. Drygt 500 brev inkom, varav 330 med slöjdalster. Dessa brev har gjort det möjligt att skapa en förståelse kring elevers upplevelser av undervisning, vad det är eleven minns.
De flesta av oss har minnen från vår tid som elev i det som idag kallas grundskolan. Skolgångens omfattning, vid vilken ålder man haft olika ämnen och hur undervisningen organiserats har varierat beroende på skolform och tid då undervisningen bedrevs. Även om allt detta påverkar minnenas innehåll så har alla individer (oavsett utgångspunkt) minnen och utfallet av uppropet visar på en vilja att dela dessa. Undervisning i slöjd materialiseras geno
•
Slöjdutbildning förr i tiden
Slöjd blev ett frivilligt ämne år 1882 i de svenska folkskolorna. Det kallades goss- och flickslöjd där flickorna skulle lära sig nyttig kunskap till hemmet och gossarnas nytta av slöjd var av mer pedagogiska skäl. Slöjden har sedan 1955 varit ett obligatoriskt ämne i den svenska skolan.
Slöjdjournaler från arkivet för Sjögestads skoldistrikt. |
De som undervisade flickorna var oftast småskolelärarinnor och de som höll i gosslöjden var oftast folkskolelärare och ibland andra hantverkskunniga män.
Flickslöjden innehöll sysslor som ansågs nyttiga för hemmet, så som att lappa och laga. De fick inte göra något dekorativt eller handarbete så som virka eller att sticka. Anledningen till det var att flickorna inte skulle ha slöjd för nöjes skull, de hade slöjd för att de behövde lära sig inför framtiden. Gosslöjden hade inte samma fokus på hemmet och lärare fick argumentera om varför gossar hade slöjd. Det vanligaste argumentet var