Hur låter bofink
•
Bofink
Bofink (Fringilla coelebs) är en liten tätting som tillhör familjenfinkar och som är mycket talrik i Europa.
Utseende, fältkännetecken och läte
[redigera | redigera wikitext]Bofinken är stor som en gråsparv, men slankare och med längre stjärt. Den mäter 14–16 cm,[4] har ett vingspann på 25–29 cm och en vikt på ungefär 20 gram. Den har en kort, tjock och konisk näbb, på vilken näsborrarna sitter närmare näbbryggen än käkkanterna. Den adulta hanen skiljer sig från honan på att pannan är svart vid näbbroten och den övriga delen av huvudet är gråblått, utom kinderna, som är rödbruna. Den rödbruna färgen sträcker sig också ned på hals och bröst, där honan istället är mattare färgad i gråbrunt. Bofinken utmärker sig i flykten genom sina dubbla vita vingband och de yttre stjärtpennornas vita fält, som kontrasterar mot den i övrigt mörka stjärten. Även på icke flygande fåglar är de båda vingbanden framträdande.[5]
Då bofinken rör sig på marken nickar den ry
•
Bofink
Utseende
Den utmärker sig genom sin korta, tjocka och koniska näbb, på vilken näsborrarna sitter närmare näbbryggen än käkkanterna. Hannen skiljer sig från honan genom att hans panna är svart vid näbbroten och den övriga delen av huvudet gråblå, utom kinderna, som är rödbruna. Den rödbruna färgen sträcker sig också ned på hals och bröst, där honan är mattare färgad i gråbrunt.Liknande fågel
Skiljs från rödstjärt på sina två vita vingband.Läten och sång
Sången är ett smattrande tji-tji-tjitji-tju-tjitteria. Locklätet är ofta upprepade djup djup djup. Varningsläte fink fink.| Sång |
Föda och fågelbord
Gästar fågelbordet ibland. Uppskattningsvis finns det ca 10 miljoner par bofinkar i Sverige. Den siffran verkar ha varit i stort sett oförändrad under flera hundra år, något som kan bero på att arten inte har så stora anspråk på en s•
Bofink (Fringilla coelebs)
Det är hanarna som återvänder först på våren, någon vecka före honorna. Det är under denna tid som bofinkssången ljuder som mest intensivt, det gäller ju för varje hane att etablera ett revir där boet sedan skall byggas av honan. Det är också hon som ensam svarar för ruvningen av äggen. Hanen har inte ens tid att mata honan under den här tiden, han har fullt upp med att genom sång och ibland slagsmål hålla andra bofinkshanar på avstånd.
Med ett karaktäristiskt lockläte ”fink” talar bofinken om var den befinner sig. Sången är ljudlig, rytmisk och snärtig i en fallande tonskala som har en elegant drill allra sist. Sången är inte medfödd utan lärs in av ungarna medan de ligger i boet. Om de av någon anledning inte får höra sång under sina första veckor kommer de inte att kunna få till den klatschiga slutdrillen.
Det svenska namnet kommer från en äldre form ”bokfink” med syftning på trädslaget bok. Men fågeln trivs i alla slags skogar, i