Hur fungerar stämband
•
Stämband
Stämbanden (eller stämläpparna, på latin plica vocalis) är två veck som sträcker sig horisontellt genom struphuvudet. Fonation uppstår då luft från lungorna passerar genom röstspringan, som är mellanrummet mellan stämbanden, förutsatt att vissa krav är uppfyllda, bland annat får stämbanden inte vara för hårt spända och de måste vara fuktiga.
Stämbandens vävnad består av fem lager: ytterst finns epitelet; innanför detta det ytliga lagret. Dessa två bildar tillsammans höljet. Innanför ytliga lagret finner man mellanliggande lagret och djupa lagret. Dessa två kallas tillsammans vokalligamentet. Detta ligament utgör även tillsammans med ytliga lagret stämbandens lamina propria, innanför vilket man finner det femte lagret: vocalismuskeln. Dessa fem lager har alla olika elasticitet och viskositet, och är ungefär millimetertjocka.
Stämbandens längd avgör bland annat röstens ton. Exempelvis har Tim Storms, den person som har producerat det djupaste baslju
•
Stämmer din stämma?
Träning ger ljusare röst
Dessa kvinnor erbjuds röstträning, där övningarna bygger på teorier kring motorisk inlärning. Då får personen lära sig att använda musklerna i talapparaten för att få rösten att låta ljusare. Studier visar att röstläget behöver nå minst 160 Hertz för att lyssnaren ska uppfatta att det är en kvinna som talar. Men ofta behöver inte endast röstläget ändras, utan också röststyrka, satsmelodi, artikulation och klang, en term som uttrycker röstens fyllighet. Även dessa aspekter kan påverkas med träning.
Alla blir dock inte helt hjälpta av enbart röstträning. En del får inte tillräckligt mycket röstförändring av att ändra sitt röstbeteende, andra tycker det är väldigt jobbigt att alltid behöva tänka på sin röst och en del blir ansträngda i rösten av att tala i ett högre kvinnligt läge. De patienterna kan behöva ett stämbandskirurgiskt ingrepp, där stämbanden förkortas eller sträcks för att höja röstläget.
- En majoritet av patienterna före
•
Rösten
- För fornminnet i Östergötland, se Rödsten
Rösten är den akustiska signal som bär upp budskapet i talat språk och som även används i till exempel sång. Den består framför allt av två komponenter: ljudkällan, som bildas främst genom stämbandens svängningar, och de moduleringar i klang och ljudbildning som uppstår i ansatsröret genom artikulationen. Denna röstklang (röstens övertoner) skiljer sig mellan olika personers röster. I denna artikel berörs främst de egenskaper hos ljudkällan som bildar det som vi uppfattar som röst.
Röstkällan
[redigera | redigera wikitext]I struphuvudet finns två slemhinneveck som kallas stämband eller stämläppar. Dessa kan sättas samman så att de rör vid varandra och stänger förbindelsen mellan munhåla och lungor. Stämbandens primära funktion är just detta luftvägsskydd som är viktigt när man sväljer, hostar, harklar sig eller krystar.
Hos människan har dessa slemhinneveck även den viktiga funktionen att bilda en ljudkälla som anvä