Hur omsätts energi och
•
Kolets kretslopp och människans påverkan
Faktablad
Grundämnet kol, med kemisk beteckning C, finns i allt levande och kolets kretslopp pågår hela tiden.
Publicerad 20 sep, 2023 • Uppdaterad 19 jan, 2024 • 6 min att läsa
Click here for English version
För att få energi bryter vi ner kolbaserade ämnen och andas ut koldioxid (CO2). Utan kol skulle vi människor och allt annat levande på jorden helt enkelt inte fungera.
Precis som vattnet cirkulerar kolet i naturen. De två centrala delarna i kolets kretslopp är fotosyntes och förbränning. Solen driver kolets kretslopp och via fotosyntesen binds koldioxiden in som kolatomer i växterna. Det kallas kolinlagring.
Fotosyntesen går till så här: I luften finns koldioxid. Gröna växter tar upp koldioxiden och tillsammans med energi från solen och vatten (som växten suger upp med hjälp av sina rötter) omvandlar växterna koldioxid till glukos som ger näring till växten. Det bildas också syre som växten släpper ut.
•
Energi-, närings- och vätskebehov
Energibehov
För att upprätthålla kroppsvikten krävs balans mellan intag och omsättning av energi. Energiutgifterna består i huvudsak av två delar. Basal energiåtgång för att hålla kroppstemperaturen och för andra basala funktioner såsom att försörja organen med energi, samt energiåtgång till följd av fysisk aktivitet. Energibehovet bestäms av en rad olika faktorer som kön, ålder, kroppssammansättning och grad av fysisk aktivitet. Män har, beroende på större muskelmassa, vanligtvis större energibehov än kvinnor. Med stigande ålder minskar energibehovet. Det beror framför allt på minskad fysisk aktivitet, men också på minskad kroppscellsmassa, som leder till att den basala energiomsättningen sjunker något.
Minimigränsen för att upprätthålla liv
•
Vattnets kretslopp och fotosyntesen
Faktablad
Solen driver vattnets kretslopp och skapar vindar och vågor. Genom fotosyntes och förbränning driver solen också kolets kretslopp.
Publicerad 25 mar, 2021 • 3 min att läsa
Nästan all energi kommer från solen. Solen tillför hela tiden ny energi till jorden, vilket i sin tur påverkar massor med processer på jorden. Det är energi från solen som driver vattnets kretslopp och som får vindarna att blåsa, vilket i sin tur ger vågor på haven.
Vindar uppstår när energi från solen sätter fart på luften i atmosfären. Först värmer solen jordytan, som i sin tur värmer luften precis ovanför. Den värmda luften stiger uppåt eftersom varm luft är lättare än kall. Undertrycket, eller tomheten, som skapas på platsen där luften steg gör att annan luft sugs dit: luften rör sig och vindar skapas.
Solen driver även vattnets kretslopp. När vattnet värms upp i sjöar och hav avdunstar det och bildar vattenånga som s