Hur känns elallergi
•
Existerar elöverkänslighet eller inte? Så här svarar neurologen
Symtomen för elöverkänslighet är verkliga, men orsaken är inte den elektromagnetiska strålningen, säger läkare. Myntet har två sidor, menar de som kämpar för elöverkänsligas rättigheter.
En del människor utvecklar hälsoskadliga symtom i vissa arbets- och levnadsmiljöer, trots att majoriteten av människorna inte får symtom om de vistas i samma miljö eller exponeras för samma situation.
Markku Sainio, specialläkare och docent i neurologi vid Arbetshälsoinstitutet, säger att det är patienten själv som förstärker sina sinnesförnimmelser och därmed symtom, men hen gör det inte avsiktligt.
Enligt Sainio kan vem som helst utveckla en reaktionskänslighet för vissa miljöfaktorer som blommar upp då man exponeras för dem.
- Förstärkandet av symtomen och reaktionskänsligheten beror på individen och inte på miljöfaktorerna i fråga, som exempelvis el eller elektromagnetiska fält.
Han påpekar att symtomen och patienterna bör tas
•
Elöverkänslighet (Electrohypersensitivity – EHS)
Hur märks det att en person har elöverkänslighet?
Elöverkänsliga personer har stor variation i känslighet. Svårt elöverkänsliga personer har ofta många och svåra symtom trots att de endast vistas i sin elsanerade bostad, medan andra kan vara relativt symtomfria när de vistas i en elsanerad bostad samt använder skyddskläder när de måste lämna bostaden. En elöverkänslig som ofrivilligt utsätts för elektromagnetiska fält kan bli hastigt dålig, ramla omkull eller svimma. Det är också vanligt att man får svårt att koncentrera sig, blir känslomässigt påverkad samt har svårt att upprätthålla ett samtal och minnas vad som sagt när man utsätts för elektromagnetiska fält.
Sammanfattningsvis kan man säga att för de som kan vistas ute i samhället, ofta med vissa skyddskläder mot elektromagnetiska fält, märks problemen med lång reaktionstid när något ska genomföras, eller att det ibland är svårt att förstå vilken aktivitet som förväntas vid vis
•
Elkänslighet
Primärvård
Medicinsk utredning inklusive psykosocial bedömning utgående från symtombild och kliniska fynd (oavsett vad patienten relaterar besvären till), bland annat för att utesluta bristtillstånd och störd tyreoideafunktion.
Symtom
Patienterna beskriver ofta hudsymtom med hetta och/eller brännande känsla i ansiktshuden och övergående rodnad är vanliga framförallt vid nydebuterade besvär. Vid mer uttalade besvär och till exempel besvär relaterade till mobiltelefonanvändning eller trådlösa nätverk, dominerar ofta huvudvärk, koncentrationssvårigheter och trötthet.
Hudbesvär vid bildskärmsarbete är vanligt. Oftast är hudstatus utan anmärkning och någon hudsjukdom kan inte fastställas. I en del fall förekommer hudsjukdom som till exempel rosacea men patienten upplever att symtomen är kopplade till exempel till bildskärmsarbete.
Majoriteten av de personer som upplever bildskärmsrelaterade hudbesvär har en god prognos och besvären upphör eller minskar inom ett par år.