Hur många barn lider
•
Psykiskt välbefinnande
Våra enkätundersökningar visar att de flesta barn och vuxna i Sverige har en god självskattad hälsa och ett gott psykiskt välbefinnande. Psykiskt välbefinnande kan bland annat handla om hur nöjd man är med livet (livstillfredsställelse). Bland skolbarn i åldern 11, 13 och 15 år finns en relativt god livstillfredsställelse 2022 och utvecklingen under 2000-talet har varit stabil. Pojkar skattar generellt sin livstillfredsställelse högre än flickor och 11-åringar gör högre skattningar är 13- och 15-åringar.
Psykiskt välbefinnande kan också handla om hur man klarar av olika saker i vardagen. Det kan handla om att ha bra relationer, kunna lösa utmaningar eller att ha en ljus syn på framtiden. Med detta sätt att mäta svarade 84 procent av befolkningen 16 år eller äldre att de har ett gott psykiskt välbef
•
Kakor på scb.se
I länder med hög levnadsstandard är det vanligt att använda relativa mått för att beskriva människors ekonomiska situation. Ekonomisk standard definieras då i relation till omgivningen och resten av samhället.
Att leva med låg ekonomisk standard är inte detsamma som att vara fattig, utan kan snarare indikera om någon är i riskzonen för fattigdom.
När ett hushålls årliga inkomst är lägre än 60 procent av medianvärdet för alla hushåll i Sverige räknas det som låg ekonomisk standard. År 2021 låg gränsen för låg ekonomisk standard för en ensamstående person på 167 000 kronor, vilket motsvarar en disponibel inkomst på 13 900 kronor i månaden. För ett hushåll bestående av två vuxna och två barn låg gränsen på 409 000 kronor, eller 34 100 kronor i månaden i disponibel inkomst.
Barn som lever med låg ekonomisk standard
I vårt analysverktyg kan du se hur det ser ut i din kommun.
Nära en halv miljon barn lever med låg ekonomisk standard i Sverige
Nära 18 pro
•
Cirka 23 procent av barn i åldern 6–9 år hade övervikt eller fetma läsåret 2021/2022, därav hade 15,6 procent övervikt och 7,2 procent fetma. Dessa siffror innebär en ökning med ca 2 procentenheter från läsåret 2018/2019. Ökningen från 2018/2019 bestod främst i en förändring av förekomsten av fetma, från cirka 5,8 procent. Jämfört med läsåret 2018/2019 var risken för fetma närmare 26 procent högre läsåret 2021/2022.
Det fanns precis som tidigare år både köns- och åldersskillnader. 2021/2022 var det i alla åldersgrupper, 6–9 år, vanligare att flickor hade övervikt jämfört med jämnåriga pojkar. Bland 9-åriga pojkar var andelen som hade fetma 13,6 procent, medan motsvarande siffror för flickor var 11,5 procent. Förekomsten av övervikt och fetma &