Hur många är allergiska
•
Allergi
Symtom | Orsaker | Behandling | Söka vård
Vad är allergi?
Allergi innebär att kroppens immunförsvar överreagerar på ett ämne i omgivningen. I normala fall är ämnet ofarligt men för en person som är allergisk blir det ofta obehagligt och i vissa fall allvarligt. När kroppen överreagerar släpper kroppen ifrån sig histamin som i sin tur leder till allergiska symtom. I Sverige är det mycket vanligt att man är allergisk mot pollen och pälsdjur. Det förekommer även allergi mot mögel, kvalster och olika födoämnen samt olika typer av kontaktallergi. De vanligaste allergiska besvären är hösnuva, eksem, astma och födoämnesallergi.
Symtom på allergi
Allergier mot olika födoämnen ger oftast symtom på mage och hud medan luftburna allergen oftast ger symtom på ögon, näsa och luftvägar. Vanliga symtom är till exempel ökad produktion av vätska och slem i näsa och ögon, svårare att andas (astma) samt hudförändringar som rodnad, svullnad och klåda. Antal symtom är väldigt olika från pe
•
Därför ökar allergier: ”För lite bakterier i kroppen”
På 1950-talet var det mindre än en procent av Sveriges befolkning som led av astma. Idag är det runt tio procent. Vad den stora ökningen beror på kan forskarna ännu inte förklara, men nya teorier kommer regelbundet. Den senaste är att vi genom vår livsstil har kommit längre från naturen och de mikroorganismer som kan skydda oss mot allergier.
– Det är en enorm skillnad i hur vi exponeras för smuts och smittoämnen idag jämfört med början av seklet. De senaste 100 åren har det skett en större förändring i exponering än vad det gjort på 50 000 år innan dess. En av de viktigaste faktorerna är avloppssystemen som började användas i början av 1900-talet. Vi har eliminerat sjukdomar som kolera, polio och dysenteri och immunsystemet hinner inte anpassa sig, säger Magnus Wickman, barnallergiläkare och professor i barnallergisjukdomar vid Karolinska Institutet.
När man tar bort smittoämnen försvinner också mikroorganismer som svampar
•
Allergier största sjukdomsgrupp hos svenska barn och unga vuxna
Det råder i dag ingen tvekan om att allergiska sjukdomar såsom astma, rinit och eksem har ökat i förekomst världen över [1]. Sedan 1950-talet är denna ökning väldokumenterad även i de nordiska länderna [2-6] (Figur 1 och 2). Astma, rinit och eksem är alla heterogena sjukdomar, och det traditionella sättet är att indela t ex astma i allergisk och icke-allergisk astma. Bland små barn är den icke-allergiska astman vanlig, men från skolåldern och fram till övre medelåldern dominerar den allergiska astman [7, 8].
Inom sjukvården är allergisk sensibilisering intressant framför allt när det gäller diagnostik av den enskilda patienten.
Det är värt att poängtera att individer kan ha utvecklat IgE-antikroppar utan att ha några kliniska symtom, dvs dessa individer är sensibiliserade men har ingen klinisk allergi [9]. Hur stor andel av dem som är sensibiliserade som aldrig utvecklar några symtom är oklart, men i