Hur stor är allmännyttan

Medlemmar och associerade medlemmar

Följande statistik inkluderar både Sveriges Allmännyttas medlemmar och associerade medlemmar.

• Sveriges Allmännytta har 322 medlemmar som tillsammans äger runt 995 000 lägenheter.
• Företagen finns över hela Sverige och är av mycket skiftande storlek, med allt från 100 till 45 000 lägenheter.
• 45 procent av medlemsföretagen har färre än 1 000 lägenheter.
• De 30 största medlemsföretagen äger drygt 50 procent av bostäderna.
• Medlemsföretagens samlade bostadsyta är ca 60 miljoner kvadratmeter.
• Medlemsföretagens samlade lokalyta är ca 15 miljoner kvadratmeter.
• 88 procent av medlemsföretagen är aktiebolag, 9 procent är stiftelser och 2 procent är kommuner.

Ekonomisk statistik

Följande statistik inkluderar inte Sveriges Allmännyttas associerade medlemmar.

• Medlemsföretagens totala omsättning är 89 miljarder kronor (2023).
• Medlemsföretagens totala fastighetsvärden är 1 210 miljarder kronor, motsvarande ca 115 000 kronor per invånare i Sverige (

  •

  Så plockar kommuner ut miljarder ur allmännyttan

  Nästan var sjätte person i Sverige bor i den så kallade allmännyttan, alltså hyresbostäder som ägs av kommunen.

  För drygt nio år sedan kom en ny lag som slog fast att allmännyttan inte får ha några ekonomiska fördelar jämfört med privata hyresbolag utan ska drivas ”affärsmässigt”.

  Lagändringen ledde till att kommuner i ­affärsmässighetens namn började plocka ut väldiga summor pengar från sina bostadsbolag. Under de första två åren flyttades mer än fem miljarder kronor från allmännyttan till andra delar av kommunens verksamhet.

  Pengar som hade kunnat komma hyresgästerna tillgodo i form av bättre underhåll eller lägre hyror, men som i stället gynnade sam­tliga invånare genom satsningar på allt från infrastruktur till kultur och integrationsprojekt.

  Hyresgästföreningen protesterade ursinnigt mot den nya lagen, eftersom hyresgäster i deras mening på det här viset blir dubbel­beskattade av kommunen. En gång via den vanliga inkomstsk

  •

  De allmännyttiga bostadsföretagen är en del av det svenska välfärdssamhälle som växte fram efter andra världskriget. Uppgiften var att erbjuda ett bra boende till rimliga kostnader för alla – oavsett inkomst, ursprung, ålder och hushållstyp. Det var ett medvetet ställningstagande för integration och emot en uppdelning mellan fattiga och rika, där de som inte lyckas på bostadsmarknaden hänvisas till socialbostäder av enklaste standard.

  Idag ser Sverige väldigt annorlunda ut jämfört med för 70 år sedan. Produktiviteten per arbetad timme har fyrdubblats. Industrisamhället har övergått i ett tjänste- och kunskapssamhälle.

  Befolkningen har blivit allt mer välutbildad och mångkulturell. Utvecklingen har också inneburit omfattande strukturrationaliseringar och urbanisering. De större städerna och de folkrika regionerna har vuxit medan befolkningen minskat i många landsbygdskommuner och bruksorter.

  Nationsgränserna har fått allt mindre betydelse till stor del beroende på en globaliserad