Hur kan språk påverka
•
I alla situationer där talare med olika modersmål möts uppstår någon form av språkkontakt, dvs. ett läge där språken potentiellt påverkar varandra. Hur, i vilken grad och i vilken riktning denna påverkan sker beror dels på talarnas förhållande till varandra, dels på språkens prestige och inbördes dominansförhållande. Vilken prestige ett språk har uppfattas inte på samma sätt av olika grupper av talare. På skolgårdarna i huvudstadsregionen har finska hög prestige, medan ungdomarna i Mariehamn eller i Korsnäs mera sällan lånar in finska ord.
Det finns knappast något känt språk som skulle vara fullkomligt opåverkat av ett annat språk; språk har varit i kontakt så länge människan har haft språk att kommunicera med, eller närmare bestämt så länge det har funnits åtminstone två grupper människor med olika språk som har haft orsak att kommunicera med varandra. Det normala är att kontaktfenomen uppstår vid tvåvägskommunikation men påverkan kan också ske bara en väg, t.ex. via litteratur, t
•
Ett språk i förändring
Språket blir mer informellt
Sedan 1970-talet har det pågått en utveckling mot ett alltmer informellt språk, i både tal och skrift.
Direkt, personligt tilltal har blivit vanligare. I stället för Den som kör bil på vintervägar, ska köra lite långsammare skriver man oftare i dag Om du kör bil på vintervägar, ska du tänka på att köra lite långsammare. Vi tilltalar varandra med du och förnamn i stället för Ni, titel eller efternamn, som var vanligt förr. Den utvecklingen beror på att samhället blivit mer jämlikt.
Tydligast är det informella språket i snabba medier som chatt, sms och X, där man ofta skriver snabbt och talspråkligt och med korta, ofullständiga meningar och många förkortningar. Vissa sådana språkdrag slår även igenom i medierna, inte minst i tv, reklam och bloggar.
Myndighetstexterna har blivit enklare och begripligare. Detta är delvis en del av den allmänna språkutvecklingen, delvis ett resultat av ett medvetet språkarbete på många myndi
•
Språkliga hierarkier påverkar ungas självbild
Bild
– Om vi vill förstå de mekanismer som styr i vilken utsträckning unga människor investerar i och lyckas i skolan, måste vi förstå hur språkliga normer och hierarkier påverkar hur de navigerar mellan olika förväntningar och hur de använder och tänker kring språk när de formar sina identiteter, säger Jasmine Bylund, som disputerar på institutionen för pedagogik och specialpedagogik.
Avhandlingen visar att svenska och engelska dominerar i de flesta aktiviteter på fritiden och att modersmål främst används i hemmet. Ungdomarna som ingår i studien menar att svenska är avgörande för att lyckas i skolan och yrkeslivet under förutsättning att man tänker stanna i Sverige. Engelska anses vara det viktigaste språket eftersom det är mest internationellt gångbart medan modersmålet är mest betydelsefullt för den kulturella tillhörigheten och för att hålla kontakt med släktingar.
Ojämlik utbildningssituation
De språk som genomsyrar skol