Hur är tarmen
•
Åtgärder vid förstoppning
Kost och kostanamnes
Förändring av kost, vätskeintag och fysisk aktivitet kan hjälpa vissa personer men det vetenskapliga underlaget för åtgärderna är svagt. Svagt vetenskapligt underlag är dock inte att likställa med bevisad avsaknad av effekt utan kan också betyda att det i dagsläget saknas tillförlitlig kunskap.
För att få en uppfattning om personens kostvanor exempelvis intag av kalorier, vätska, fiberrik kost som frukt, grönsaker och fullkornsprodukter, inhämtas kostanamnes vilken med fördel utgår från kostdagbok. Anamnesen utgör grunden för kostråd. Sträva efter regelbunden måltidsordning.
Rekommendationen är att äta frukt och grönsaker varje dag. Torkad frukt, plommon, fiberberikat bröd och gröt kan vara ett förstahandsval vid trög mage. Fiberintag (framförallt olösli
•
Tarm
Tarmen eller tarmkanalen är hos människan den del av matsmältningskanalen som tar vid efter magsäcken. Tarmen är ett flera meter långt rörformat organ som förbinder magsäcken med ändtarmsöppningen (anus). I tarmarna fullbordas matsmältningsprocessen genom att tarmen suger upp näringsämnen och vatten, samtidigt som tarmen styr matspjälkningsprocessen genom att utsöndra hormoner, enzymer, innehåller ämnen som skyddar mot skadliga ämnen, och transporterar de oanvändbara resterna av födan ut ur kroppen, genom anus.[1]
Människans tarm delas in i två delar: tunntarm och tjocktarm.[2]
Hos djur refererar tarm till hela djurets matspjälkningssystem, från mun till anus.[2]
Tunntarmen
[redigera | redigera wikitext]Detta avsnitt är en sammanfattning av tunntarm.
Tunntarmen delas in i tre delar: tolvfingertarmen (duodenum), jejunum och ileum.[3][4] Tunntarmens huvudsakliga funktion är att absorbera näringsämnen, mineraler och vitaminer från tarminnehållet. • Magtarmkanalens viktigaste funktion är att bryta ner föda så att näringsämnen kan tas upp av kroppen. För att detta ska fungera måste födan transporteras från munnen via magen vidare till tarmen. Det övergripande syftet med vår forskning är att ta reda på mer om de signaler som styr denna nedbrytning och transport. Vad händer när djuren har ätit? Är signalerna olika i olika djurgrupper, det vill säga hur har de förändrats under evolutionen? Och hur förändras de under utvecklingen? Är kontrollsystemen olika vid olika årstider, det vill säga påverkas de av till exempel varierande temperatur? Med hjälp av specifika antikroppar (immunohistokemi) kan vi färga in nerver i mage och tarm och se hur cellerna ser ut, vart de går och vilka signalsubstanser de innehåller. Effekten av dessa signalsubstanser studeras i sin tur både in vitro och in vivo. Vi undersöker både hur rörelsemönstren i magtarmkanalen och blodflödet påverkas. Magtarmkanalens fysiologi
Vad händer när fisken äter?
Int