Hur föreslår gilbert
•
Privatekonomisk förlust att bli bibliotekarie
Med en nettolön om 18,3 miljoner kronor har de som läst en biblioteks- och informationsvetenskaplig utbildning lägst livslön av de 35 största utbildningsgrupperna inom Saco.
Bibliotekarierna har också en så kallad negativ avkastning på sin nettolivslön, vilket betyder att det är mer lönsamt att börja arbeta direkt efter avslutande gymnasiestudier.
– Det här är ju såklart problematiskt, både utifrån ett individperspektiv, men också utifrån ett bredare samhällsekonomiskt perspektiv. Väljer man att investera i en utbildning så ska man kunna förvänta sig att man i alla fall ska gå jämt ut över livet, säger Gilbert Fontana, utredare på Saco, som skrivit den nya rapporten.
Livslönerna för de olika akademikergrupperna varierar kraftigt. Till exempel är livslönen för personer med en biblioteks- och informationsvetenskaplig utbildning knappt hälften så hög som för läkarutbildade, som har högst livslön.
För akademiker som helhet ligger avkast
•
Liberalerna efterlyser handlingsplan mot extremism
Tribo efterlyser också en regional telefonlinje dit den kan vända sig som är orolig för att någon är på väg att radikaliseras. På tisdagen la han fram en motion på regionfullmäktige i Kristianstad.
Bara 70 av 290
Av Sveriges 290 kommuner är det i dag 70 som har handlingsplaner mot våldsbejakande extremism, uppger Sveriges kommuner och landsting (SKL).
Två av dem som just nu håller på att ta fram handlingsplaner är Kristianstad och Lund. Men Gilbert Tribo (L) tycker att detta borde organiseras på regional nivå istället. Därför lägger han i dag fram en motion till regionfullmäktige om att regionen ska ta fram en gemensam handlingsplan för alla Skånes kommuner.
– Region Skåne måste ta på sig ledartröjan här. Jag tror att det är smartare om vi jobbar ihop, säger han.
Flera saknar helt
Flera av Skånes kommuner har alltså redan påbörjat arbetet med att ta fram egna handlingsplaner. Men det finns också de som helt saknar sådana. T
•
DLF Sydvästra Skåne riktar kritik mot regionen
Sedan den 1 juli gäller att man får lista om sig på en vårdcentral maximalt två gånger per år. Tidigare fanns ingen sådan begränsning. Syftet är att skapa en bättre kontinuitet för patienter och vårdgivare och åtgärden är en del av primärvårdsreformen, som klubbades av riksdagen i början av april i år.
Men i Region Skåne är det fortfarande fritt fram att lista om sig hur många gånger som helst, enligt regionrådet Gilbert Tribo (L). Åtminstone tills E-hälsomyndigheten, som fått i uppdrag att utreda hur en nationell listningstjänst kan se ut, redovisat sitt uppdrag i januari 2023.
– Det är helt orimligt att man från staten kräver att vi ska genomföra detta när myndigheten som har ansvar inte kommer med sitt utlåtande förrän nästa år, säger Gilbert Tribo.
Enligt riksdagsbeslutet är det emellertid regionerna själva som ska tillhandahålla den elektroniska listningstjänsten. I »nästa steg« bör det enligt beslutet inrättas en nationell li