Hur hjälper kalkning
•
Kalkning
Strukturkalkning av lerjordar
En god markstruktur är grunden för en väl fungerande odlingsjord. Att strukturkalka är ett sätt att förbättra och stabilisera markstrukturen på lerjordar. En bra markstruktur förbättrar också jordens näringshållande och vattenhållande förmåga och gör att jorden blir mer lättbearbetad och torkar upp snabbare. Den kan också minska fosforförlusterna från fältet.
Strukturkalkning fungerar bara på lerjordar. Det ska vara mark med god bärighet och du bör köra när det är möjligt att bruka ner kalken på ett bra sätt. Om du har en dålig dränering är det bättre att vänta tills du har åtgärdat den.
Strukturkalkning ska göras vid bra väderlek, låg markfuktighet och hög marktemperatur. En bra tid för kalkning är när jorden redan har en god struktur, till exempel i augusti efter en tidig skördad höstgröda (till exempel raps) eller vallbrott. En snabb och noggrann inblandning i jorden är viktigt för att få en bra effekt. Du bör köra två eller flera gånger
•
Sjöar och vattendrag
Det viktigaste på lång sikt är att reducera de försurande utsläppen redan vid källan och på det området händer mycket positivt. Men även om utsläppen i ett slag helt upphörde är vi, p g a sura depositioner i markerna runt våra sjöar och vattendrag, tvungna att fortsätta kalka i många år framöver. Det finns forskning som räknar med att det i vissa län kan handla om ett antal generationer framåt.
Under den senaste 40-årsperioden har investerats över 4 miljarder kronor för att rädda utsatta vattenmiljöer. I Sverige finns det ca 17 500 sjöar och över 100 000 km bäckar, åar och älvar, som är försurade genom mänskliga processer. Men endast 7 500 av dessa sjöar och 12 000 kilometer av vattendragen har kalkats direkt i vattnet eller på angränsande våtmarker.
Enligt ett av Riksdagens 16 miljökvalitetsmål skulle högst 5 % av sjöarna och 15 % av vattendragen fortfarande vara försurade 2010, ett mål som inte nåddes och i bästa fall kan förverkligas 2020. Ändå har Riksdag
•
kalkning, skogsmarkskalkning
tillförsel av kalk för att motverka den försurning av mark och vatten som sker genom sur nederbörd, växternas upptagning av katjoner och som en effekt av avverkning. Kalkning av skogsmark har pågått som försök i bortåt 100 år. Effekterna på träd och bestånd är ännu inte helt kända. Effekterna på marken är omdiskuterade. Kalkning av skogsmark ses som ett av flera verksamma vapen mot markförsurningen. Det råder delade meningar om huruvida de positiva verkningarna är större än de negativa.
Kalkningseffekten på mark består bl.a. i en höjning av pH-värdet. Effekten av en engångsgiva av 3–6 ton kalk per ha varar sannolikt under en hel omloppstid. Kalkningen har även effekt på ekosystemets organismer, särskilt de marklevande organismerna. Det finns också farhågor för att mykorrhizasvamparna hämmas. Dessa effekter är ännu inte klarlagda, varför kalkning inte bör ske schablonmässigt. Kalkning ökar nedbrytningen av organiskt material. Antalet mikroorganismer ökar