Hur mår den svenska
•
Hur mår den svenska demokratin?
En underutvecklad maktdelning och brist på personligt ansvar. Det är ett par av de tydligaste bristerna i dagens svenska demokrati.
Sveriges demokrati fungerar till stora delar bra. Men systemet har svagheter som blivit uppenbara inte minst i samband med tsunami-krisen. Det var de flesta deltagare eniga om som möttes på ett seminarium om makt och Sveriges demokratiska underskott, arrangerat av Timbro i Stockholm i mitten av augusti.
Per T Ohlsson, Senior Columnist i Sydsvenskan, konstaterade att i diskussionen om makt och demokrati måste man ta hänsyn till att det socialdemokratiska partiet har dominerat landets politiska liv under mycket lång tid.
– Ska man försöka förstå Sveriges 1900-talshistoria kan man inte bortse från brister och svagheter, som kanske inte är orsakade av socialdemokraterna, men som kanske har förstärkts eller fördjupats av det långa maktinnehavet, sade han.
Enligt Ohlsson
•
Hur mår det svenska språket?
Andra frågor som nog dyker upp under torsdagskvällens samtal är: Hur använder vi språket i ett mångkulturellt Sverige? Är språket viktigt för att upprätthålla demokratin?
Olle Josephson är ordförande i Svenska språknämnden och docent i nordiska språk vid Stockholms universitet. Han medverkar i debatten kring vad engelska som dominerande forskningsspråk i Sverige kan komma att betyda.
- Humanister och samhällsvetare har ett skärskilt ansvar för att svenskan inte vidkänns domänförluster inom deras områden. Liksom andra forskare måste de utveckla en systematisk tvåspråkighet, med gott utrymme för både svenska och engelska. Ett språk som inte används förtvinar, skriver Olle Josephson i det senaste numret av tidskriften tvär snitt.
Det lärda samtalet tar sin utgångspunkt i den bok som Olle Josephson nyligen skrivit: "Ju - ifrågasatta självklarheter om svenskan, engelskan och alla andra språk i Sverige".
Han diskuterar dagens språksituation med Veroni
•
Älgen kan rödlistas – hur mår den svenska älgstammen?
I svenska skogar finns ungefär 250 000 – 300 000 älgar och av dem fick 68 000 skjutas under 2023 års licensjakt. Samtidigt kommer larmrapporter om att älgstammen i Sverige mår allt sämre och har minskat kraftigt under de senaste åren. Så hur står det egentligen till med den svenska älgen och hur påverkas den av skogsbruk, jakt och klimatförändringar? WWFs naturvårdsexpert Benny Gäfvert, som också är jägare, förklarar.
Hur ser situationen ut för den svenska älgen?
– Under 1980–1990-talen fanns det över 500 000 älgar i Sverige och jakten ökade kraftigt under dessa år. Idag är älgarna färre, mycket på grund av jakt och skogsbruk. Vi ser också att fler älgkalvar föds mindre och magrare än tidigare. Orsaken tros vara varma och torra somrar, som tillsammans med ett intensivt skogsbruk gör det svårare för älgarna att hitta föda. Detta, tillsammans med en omfattande jakt har gjort att älgarna på flera håll i landet